mögelhund



STARTSIDAN
REFERENSER
LÄNKAR

JORDBALKEN

 

Utdrag ur Jordabalken (JB)
4 kap 19 §.

Om köparens och säljarens rättigheter och skyldigheter vid överlåtelse av fast egendom såvitt avser fastighetens skick m m.

Köparens undersökningsplikt:

Utgångspunkten är att huset köpes i befintligt skick och att köparen för att trygga sig får göra en noggrann undersökning av huset.

För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka, kan säljaren inte göras ansvarig. Upptäcker köparen vid sin undersökning fel i fastigheten eller är fastigheten över huvudtaget i sådant skick, att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökning.

Finns det möjligheter måste han inspektera vindsutrymmen och andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas fuktskador (speciellt i källare och yttertak), rötskador, skador på vatten och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt skorstensstock. Om det finns symtom på fel som köparen inte själv kan dra några slutsatser av, åligger det honom att gå vidare med sin undersökning och, om så krävs, anlita en sakkunnig för att fullgöra sin undersökningsplikt.

Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning. Om t ex säljaren upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida.

Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha ’’förväntat sig’’ med hänsyn till fastighetens ålder, pris, skick och användning.

Säljarens upplysningsskyldighet:

Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte.

Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka. Endast om felet är dolt är det relevant. Trots detta kan man ändå säga, att säljaren har en upplysningsskyldighet i så motto, att han kan bli skadeståndsskyldig för de dolda fel han känt till eller borde känna till, men inte har upplyst köparen om. Detta följer av köparens rätt till skadestånd p g a säljarens försummelse. Om ett förtigande av ett fel dessutom innefattar svikligt förledande eller annat ohederligt förfarande, går säljaren även miste om rätten att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt.

Det är således i säljarens eget intresse, att han upplyser köparen om de fel han känner till eller misstänker finns. Ett fel som påtalats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen.

Utfästelse:

Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. De fall som finns visar att säljaren blir ersättningsskyldig enbart om att han gjort en klart uttalad och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas ej som utfästelser.

Dolda Fel:

De fel som säljaren kan bli ersättningsskyldig för är således s k dolda fel. Det är svårt att enkelt definiera detta begrepp, men i princip är det fråga om fel, som köparen vid en mycket noggrann undersökning av fastigheten inte kunna upptäcka och inte heller borde ha räknat med på grund av fastighetens ålder, pris och skick.